Livet kan vara bråkigt, det kan jävlas med dig, det kan ge dig ärr som går långt in i själen som kanske aldrig läker helt, det kan vara tufft att ens orka gå upp ur sängen. Du förstår inte alltid varför livet ska vara så svårt. Men skulle du inte uppleva de tunga stunderna och ta emot dem så gott du kan så upplever du heller inte lyckan lika starkt. Lyckan över att vara nöjd med dig själv som du är, lyckan över att det finns någon extra speciell i ditt liv som gör dig glad rakt igenom och som du mår bra av bara den ler, lyckan av att ha familj och vänner som får dig att må bra, lyckan över att göra saker som får dig att växa, lyckan över att ha det du behöver, lyckan över de små guldkornen i vardagen.
Alla människor värderar situationer utifrån sina referensramar, utifrån sina tidigare erfarenheter. Visst måste du förstå att dessa människor utgår från sin värld, även om det kan vara otroligt frustrerande då era världar inte har några gemensamma vägar. Personen förstår inte, lyssnar inte, kan inte ta till sig. Den pratar ständigt på och du lyssnar, vad händer när du har något att säga?
Tanken kryper på dig om du är lika dan i andra situationer, uppfattas du på detta sätt? Förhoppningsvis om så är fallet finns det någon som skulle sagt till dig.
Det är så mycket i vardagen som du kan vara ödmjuk inför. Det är du som avgör hur du vill bemöta nästa person, det är du som lyfter eller sänker andra beroende på ditt beteende.
Just nu upplever du mycket tacksamhet, du är glad över hur du har det, du mår bra. Det finns vissa saker som får ögonlocken att brinna till och hjärtat att värka, det gör ont men tar inte överhand. Det handlar mer om att du är ödmjuk inför livet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar