Solen

skiner, kärleken frodas och det finns många bra människor omkring dig som du uppskattar mycket, du är glad - men inte rakt igenom. Du har det så bra, så varför vaknar då inte den där glada tjejen helt och hållet? Vad är det som håller tillbaks? Vad är det som gör att du inte håller dig uppe helt och hållet?
Är det för höga krav på vad som är bra och inte, hur det borde vara?
Kanske det helt enkelt är så att det är förändringar som skett sista tiden som satt sina spår och det tar ett tag innan det sätter sig, innan du är helt trygg i det?

Ja, det finns säkert en massa svar och du vet att det finns ännu mer frågor. Vissa personer är väldigt bra på att ställa dem, du uppskattar det även om du inte alltid är motaglig - fan det blev ju besvärligt för det handlade ju om Dig. Det mest frustrerande är nog att du inte är så där glad och sprudlande som folk "förväntar" sig att du ska vara och att du därmed inte lyfter andra på det sätt du brukar.

Det kanske helt enkelt handlar om att sluta tänka ett tag, sluta fundera och analysera. Bara flyta med och se vad som händer. För det händer ju en hel del roliga saker.