torsdag 13 november 2008

Livet

är som en j.... karusell. Du vet inte riktigt hur det startar på morgonen eller vart det tar vägen under dagen, eller resten av livet.
Detta är en sådan där dag då jag aldrig borde gått upp för jag har redan lyckats spilla ut fil och kaffe, snubblat i trappen, gått rakt in i en främmande människa och slagit knut på mig själv. Trötthet blandat med pirr, nervositet och rastlöshet är nog det som min personlighet utstrålar just nu.

Kan någon komma och ta mig långt härifrån?

2 kommentarer:

Monica sa...

Du behöver inte bort, du behöver bara känna dig hemma i lugn och ro.
Dessutom är det rätt kul när du är lättskrämd!
Kram

Lasse sa...

Låter som en uppgift för Brandsta city släckers eller vad fan dom nu hette som ylade något sådant i en sån där schlagerlåt.