tisdag 16 juni 2009

När drömmen blir till verklighet

då är man inte längre sådär stor och kaxig som man brukar vara. Det känns jätteläskigt och suger i magen, samtidigt som du går runt med ett larvigt leende och allt bara känns great.
Visst, det är långt ifrån klart men det har tagits ett steg till.
Och hur ofta är det ens eget bud som ligger högst för en stund?

Det kanske inte blir detta, eller nästa, eller näst nästa, eller näst näst nästa. Men någon gång kommer det och då är det meningen.
Tack alla som hjälper oss, det är guld värt. Allt ifrån att kolla hemnet, följa med och titta, använder sina kontakter som ringer och kollar, kommer med goda råd, vänder och vrider och hejar på.

Va tusan, det är väl inte en så stor grej egentligen. Men lite mindre kaxig blir man allt...

2 kommentarer:

Lasse sa...

Ett steg till?
Trappen upp till er har ju massor med steg.
Hursomhelst så är ju era trappor inget man längtar efter men självklart ställer man upp och rejsar upp och ner i dom om det händer något! :D
Det är ju inte så ofta man motionerar nu så det bhövs lite trappor så man får röra på fläsket!

Åsa sa...

Ja, visst är det snällt av oss att tänka på våra vänners hälsa ;)